Krisåret 2016 i backspegeln – tre sätt att undvika kriser under 2017

År 2016 var på många sätt ett krisens år. Vedertagna sanningar testades och fick i flera fall ge vika för nya idéer och till och med värderingar. Vi såg ett EU som knakade i fogarna, en Öresundsintegration som kom på skam och ett pärlband av politikerblunders som avlöste varandra.

I efterhand är det enkelt att identifiera orsaker och alternativa lösningar, men faktum är att det i stunden kan vara svårt att veta var och varför en kris uppstår. Det enda vi vet med säkerhet är att det går snabbt när det väl hettar till. De verkliga förtroendekriserna handlar sällan om själva händelsen utan om hur situationen hanteras.

Vad tar du med dig ifrån 2016? Hur ser du till att inte 2017 blir en repris av egna och andras misstag? Vad kan du göra för att säkerställa att du står trygg när det börjar storma? Vi har tagit fram tre tips på hur du och din organisation kan bli bättre rustade och kanske helt undkomma kriser under 2017.

Lyft blicken genom omvärldsbevakning

Du känner din organisation bäst, men det är alltid bra att betrakta verksamheten från ett utifrånperspektiv. Många av de mer kända förtroendekriserna har byggt på en bristande förståelse för hur en händelse framstår för utomstående. Att rutinmässigt omvärldsbevaka och lyfta blicken från den egna verksamheten och branschen är ett enkelt sätt att motverka detta. Gör dina intressenters intressen till dina egna och gör en vana av att sprida kunskapen inom organisationen så att alla förstår hur det aktuella samhällsklimatet påverkar och påverkas av er verksamhet.

Stärk krisberedskapen genom att analysera mindre troliga scenarion

Det är inte de stora uppenbara händelserna som utmynnar i en kris, utan de mindre oväntade incidenterna och deras hantering. Eftersom det är enklare att planera utifrån kända faktorer finns oftast noggrant utformade planer och rutiner att hantera dessa. Detta är givetvis bra, men minskar uppmärksamheten för svagare varningssignaler och skapar en död vinkel som kan innebära att organisationen lamslås när det oväntade uppstår.

Genom att titta närmre på de mindre sannolika händelserna och fantisera fram en potentiell krissituation – ett worst-case scenario – framträder luckorna i organisationens rustning tydligare. Detta bidrar både till den praktiska krisförberedelsen men ger även en upplysande tankeövning som ökar organisationens allmänna krismedvetenhet.

Minska oro och ryktesspridning genom kontinuerlig kommunikation

En organisation som genomgått en kris har aldrig blivit kritiserad för att ha informerat för mycket. Det är snarare tvärtom. När en kris uppstår ligger oftast fokus på att hantera de direkta konsekvenserna, vilket gör att intressenternas informationsbehov många gånger kommer i andra hand.

I ett sådant informationsvakuum florerar istället rykten, som organisationen sedan måste lägga stora resurser på att bemöta och tillbakavisa. Genom att proaktivt och kontinuerligt informera under hela processen kan organisationen minska både oro och ryktesspridning. Samtidigt ger det intressenterna känslan av att organisationen aktivt hanterar situation och tar den på allvar. Detta stärker i sin tur trovärdigheten för hanteringsarbetet och bidrar till organisationens och varumärkets återhämtning.

Hur väl förberedd är din organisation för en kris? Testa din organisation med Aspektas Kristermometer Light för att överblicka er beredskap och få tips på hur ni förbättrar er krishantering.